Igår råkde(?) Jacob köra på mig.
Jag stod bakom vår Renault men framför Bmw:n.
Mitt i mellan alltså.
Jacob trodde att jag vinkade fram honom, vilket jag absolut inte gjorde.
Han måste ha sneglat åt grannhuset och sett någon tant vifta med handen?
Såå, rätt som det är sitter jag fast mellan bilarna.
Det gjorde så jäkla ont men eftersom jag stod mitt ute i bostadsområdet så vågade jag inte skrika.
*Tänk om någon ser att Jacob klämmer fast mig mellan bilarna.. Det ser inte bra ut*
Jag tog mig i vart fall in, skitsur och mörbultad.
Grejen är den att jag har blivit van.
En annan vän har gjort precis samma grej.
Så, är det deras fel eller är det så att jag utan att tänka på det fladdrar till lite med handjäkeln och de tolkar det som
'gasa pååå!'?

Fast igår kan det ha varit hämd från Jacobs sida.
Jag råkade nämnligen slänga igen torktumlarluckan på hans pekfinger.
Vad skulle han med det att göra där, tänker jag..

Slutet gott i vart fall.
Jag kan nu visa Jacob blåmärkena på knäna och få honom att göra vad jag vill.
Jag ÄLSKAR dåligt samvete!